Nu har ja fått en egen blogg

Kolla här!
Agnes

TANSI ÄR DÖD!

Lilla älskade Tansi, i dag klockan 10 lämnade du oss för alltid. Under många år var du  en mycket vacker och glad westie, som älskade att spela boll med grabbarna i kvarteret, som alltid var vänlig mot alla och som satte djupa och glada spår i våra hjärtan. Med åren fick du dras med flera svåra sjukdomar och till vår förvåning blev du ändå över tretton år. Men en dag orkade du knappast andas längre. Det blev så svårt att se din vånda. Den förstående personalen på Ultuna hjälpte dig att gå över gränsen på ett milt och nästan omärkligt sätt. Men vi - hussegubben, mattetanten och Agnes - saknar dig och det värker svårt, mycket svårt. Våra minnen av dig är så fina men det kommer att dröja en tid innan vi kan glädjas över dem utan att gråta.

Här slutar Anges&Tansis blogg. Agnes återkommer i en ny blogg men det dröjer ett tag innan vi orkar.

Hurra hurra, för ja har födelseda...

Agnes: I dag får ja göra va ja vill för ja har födelsedag.
Tansi: De fåru ju inte.
Agnes: Jorå. Ja ska få korv.
Tansi: Tror ja inte.
Agnes: Jo, visst.
Tansi: Du fyller ju bara två. Ja har fyllt 13 gånger. Två är inte mycket att ha.
Agnes: De ere visst. Mattetanten säjer att ja e stor nu. Då e ja stor.
Tansi: Som Gorm va, ha!
Agnes: Han e ju varghund. De räknas inte.
Tansi: Men han är jättestor.
Agnes: Du är faktiskt minst, hörru.
Tansi: Ja pratar inte med såna småglin som du. Fast om du får korv...
Agnes: Ja vadå, va?
Tansi: Då pratar ja med dej.

Morsan har fått bebbisar!

Agnes: De här e min nya syrra eller brorsa, vet inte vikket. Mamma Humlan har fått kids. De här e i alla fall lilla röd pesis som ja va. Lilla röd alltså. Ja va mycket snyggare å väldi, vädi smart. Gömde mej så fort de kom en tråktok i närheten. Nu e ja tuffast i världen å ser inte ut som nån korv: Fast mattetanten kalla mej lilla korven ibland. De e så mysigt.

Tansi 13 år i dag - GRATTIS!

Mattetanten: Tänk att du fyller 13 år i dag, fantastiskt!
Agnes: Ja då?
Mattetanten: Du fyller år i maj.
Agnes: De e nu, va?
Tansi: I maj sa hon ju. I dag får ja korv.
Agnes: Ja då?
Tansi: Du får korv i maj.
Agnes: De e nu.
Tansi: Nej, sa jag.
Mattetanten: Båda får extra god mat i dag för att det är Tansis födelsedag. Puss på dig, lilla gumman.
Agnes: Ja då?
Mattetanten: Puss på dig också.

Va haru gjort?

Tansi: Va f-n har du gjort? Krockat me tåget?

Agnes: Ja har varit hos Pernilla.

Tansi: Å hon behövde typ en ny päls?

Agnes: Nää. Men de blev lite kort.

Tansi: Kort e bara förnamne.

Agnes: Hon sa att ja ska bli snyggare nu. Sen.

Tansi: Ha!

Agnes: Jorå, jag kommer att bli jättesnygg när de har växi ut lite.

Tansi: Ha!

Agnes: Tror´u att du är så j-a snygg själv, va? Mattetanten sa att du ska åsso snart dit, till Pernilla.

Tansi: Nää...

Agnes: Jorå, å då rycker hon örira av dej.

Tansi: Nää...

Agnes: Haha.

Va glo´ru på?

Agnes: Haru inte sett en tjej i brallor förr?

Tansi: Hihi.

Agnes: I går glömde hussegubben bort att ta av dom när vi gick ut. Då blev dom våta.

Tansi: Hihi.

Agnes: Äsch!

Störtläskit

Agnes: Tror ja ska åka störtlopp.

Tansi: De kan du inte.

Agnes: Kan ja visst.

Tansi: Nä, för du kan inte åka lift.

Agnes Vadå lift?

Tansi: Du måste ju opp i backen.

Agnes: Ja springer.

Tansi: Me skidor. Va, va?

Agnes: Lätt som en plätt.

Tansi: Oj, oj...

Agnes: Flytta pårej, nu störtar ja.

Tansi: Jaha, vare den läskiga backen.

Agnes: Störtläskit störtlopp.

Vet ni va? De e gott år!

Agnes: GOTT nytt år alla snälla hundar sa mattetanten. Va mena hon me de? Gott alltså.
Tansi: Man säger så.
Agnes: Men va mena hon med gott? Va va gott?
Tansi: Såg du inte va dom käka? Skaldjurspaté, hummer, oxfilé...
Agnes: Men vi då?
Tansi: De va det gamla vanliga.
Agnes: Präsis. Å så smällde dom me flaskor.
Tansi: Tompa skötte det.
Agnes: Um. Å ja somna hos Tompa. Han e snäll fast han smäller.
Tansi: Um.
Agnes: Men gott? Korv?
Tansi: Glöm de. För hundar finns bara nytt år.
Agnes: Suck.

Mattetantens julbrev till hundarna

Älskade vofsingar!
Förra året kom Tansi hem den här dagen från djursjukhuset med ett stort snitt över hela magen. Vi trodde att allt var förbi, att du skulle lämna oss. Det var så eländigt. Men rackarns, du är på benen än i dag ett helt år senare. I mars fyller du tretton år och jag önskar så mycket att tårna krullar sig att du får uppleva en sommar till, ligga och dåsa på uteplatsen, dra dig in i skuggan på altanen när det är för varmt och fortsatt skälla på grannen Pelle när han iklädd morgonrock och keps irrar runt efter morgontidningen.
Och lilla Agnes, vilket present i vår familj. Naggande god, söt och bedårande i sin tillgivenhet. Du har fått Tansi att blomma. Och vi är hänförda över all den kärlek du dräller omkring dig. Visserligen är det kanske inte optimalt precis då när du stampar husse på magen i sängen med sjöblöta snöfötter, men vem kan motstå...? Lilla Agnes, du är en stor glädje och så jädrans skön ryggvärmare om natten. Gulle, vilken tur att det blev "lilla röd" som kom till oss.

GOD KORV!

Agnes: Lul e de gott?
Tansi: Det heter jul.
Agnes: Men ere gott?
Tansi: Kan va.
Agnes: Hurå menar du?
Tansi: Jo, man får smaka mer. Som skinka och korv.
Agnes: Korv! Då e lul gott.
Tansi: JUL sa ja.
Agnes: God Korv!

Gå brevi

Agnes: Vetduva?
Tansi: Nä.
Agnes: När mattetanten säger "fot" då går ja präcis brevi henne.
Tansi: Sånt skiter ja i.
Agnes: Ja vet. Hon sa de.
Tansi: Sa hon?
Agnes: Jarå. Å när ja går så där brevi länge får ja godis.
Tansi: Fåru godis?
Agnes: Japp.
Tansi: Saru "fot", saru de?

Tjejsnack i hundkorgen

Tansi: Harru sett Nelson?

Agnes: Nä. Men va söt han e.

Tansi: Äh, en pojkvasker.

Agnes: Vadå basker?

Tansi: Ja sa pojkvasker.

Agnes: Va e de?

Tansi: En snorvalp.

Agnes: Va e de?

Tansi: Äh, nån som inte e så gammal å klok som ja.
Agnes: Som ja då.

Tansi: Just.

Agnes: Han e gullig.

Tansi: Äh.
Agnes: Var bor han?

Tansi: Hos Rassel.

Agnes: Vi åker dit.

Tansi: Har inte tid. I morron ska vi till Pernilla och fixa päls. Under den tiden åker hussegubben och mattetanten till Nelson.

Agnes: Va? De e orättvist. Livet e slut. Världen e grym. Shit. Ulk.

Tansi: Snyt dej, snorvalp.

Schyssta kuddar

Hussegubben och ja har hälsat på hos Gorm å då blev ja trött å ville sova å Gorm ville va kudde men ja ville ha nåt emellan å sen sov ja. Zzzzzzz

Vadåsmartdrå

Tansi: Harru sett, smuttan, det här e du i husses Smart Draw. Snyggt!
Agnes: Vadåråsmartdrå?
Tansi: Eh, de e ett program där man ritar å så har dom bilder på hundar för att husse inte ska behöva rita hundar för han kan inte det.
Agnes: Kan han inte?
Tansi: Nä.
Agnes: Hur ritar han dej då fast han inte kan?
Tansi: Så här. Lebbigt.
Agnes: Hihihi.
Tansi: Lägg av. Ja ser inte så där dum ut.
Agnes: Tror du ja.

Ja piper iväg...

Om ja lägger på en rem så hinner jag över till Pelle innan mattetanten ser nåt. Å då kan ja gå in å kolla om Ica, f´låt Ika, har nåt i sin matskål. Tansi brukar göra de så då kan väl ja åsså. Ja e ju stor nu å tar mina beslut selv.

Ja tycker de e konstit

Ja känner en katt som heter Ica. Hon bor hos Pelle. Vaffö e hon inte rädd för mej?

Nu tjuvar vi

Agnes: Jag tar dom som sitter på den här grenen.

Tansi: Jag har kollat att mattetanten tar de där stora som sitter på baksidan. Jag går dit.

Agnes: Men hur ska vi göra i vinter när det är snö? Då syns det ju att vi varit här.

Tansi: Dumskalle! Det finns inga krusbär på vintern.

Agnes: Va?

Tansi: Nää.

Agnes: Va bra, då syns de ju inte att vi varit här.

Tansi: Hm...

KOLLA MEJ!

Grrr! Woooow. Pang. Tjooof. Tjong i medaljongen... Jag är en superfarlig skin head. Come on Pelle (grannen) så ska ja bita byxbaken av dej.
Pernilla fixade det här när hon röck håret av mig. Yiiipeiii! Fast hon sa att jag var för fjunig på huvut. Jag, fjunig! Baah!
Men... jädrans! Pelle är ju också skin head. Va fett. Då är vi ju kompisar. Man hugger aldrig en kompis i baken så du kan lugnt gå ut i morgonrocken och hämta tidingen.

Jag gör skärgården

Här, vid randen av havet på Marö i skärgården, har man plötsligt hamnat på rygg medan hussegubben kör en räfsa genom mina högst privata tovor. Visar drakula-gaddarna så att han förstår att det här har jag inte tid med. För ja ska ner till bryggan och dra en repa genom kardborrarna igen. Man har solat och dåsat, busat och sprungit, lekt och lurat. Nu är det bara gäsp, gäsp och gäsp...