Mattetantens julbrev till hundarna

Älskade vofsingar!
Förra året kom Tansi hem den här dagen från djursjukhuset med ett stort snitt över hela magen. Vi trodde att allt var förbi, att du skulle lämna oss. Det var så eländigt. Men rackarns, du är på benen än i dag ett helt år senare. I mars fyller du tretton år och jag önskar så mycket att tårna krullar sig att du får uppleva en sommar till, ligga och dåsa på uteplatsen, dra dig in i skuggan på altanen när det är för varmt och fortsatt skälla på grannen Pelle när han iklädd morgonrock och keps irrar runt efter morgontidningen.
Och lilla Agnes, vilket present i vår familj. Naggande god, söt och bedårande i sin tillgivenhet. Du har fått Tansi att blomma. Och vi är hänförda över all den kärlek du dräller omkring dig. Visserligen är det kanske inte optimalt precis då när du stampar husse på magen i sängen med sjöblöta snöfötter, men vem kan motstå...? Lilla Agnes, du är en stor glädje och så jädrans skön ryggvärmare om natten. Gulle, vilken tur att det blev "lilla röd" som kom till oss.

GOD KORV!

Agnes: Lul e de gott?
Tansi: Det heter jul.
Agnes: Men ere gott?
Tansi: Kan va.
Agnes: Hurå menar du?
Tansi: Jo, man får smaka mer. Som skinka och korv.
Agnes: Korv! Då e lul gott.
Tansi: JUL sa ja.
Agnes: God Korv!

Gå brevi

Agnes: Vetduva?
Tansi: Nä.
Agnes: När mattetanten säger "fot" då går ja präcis brevi henne.
Tansi: Sånt skiter ja i.
Agnes: Ja vet. Hon sa de.
Tansi: Sa hon?
Agnes: Jarå. Å när ja går så där brevi länge får ja godis.
Tansi: Fåru godis?
Agnes: Japp.
Tansi: Saru "fot", saru de?

Tjejsnack i hundkorgen

Tansi: Harru sett Nelson?

Agnes: Nä. Men va söt han e.

Tansi: Äh, en pojkvasker.

Agnes: Vadå basker?

Tansi: Ja sa pojkvasker.

Agnes: Va e de?

Tansi: En snorvalp.

Agnes: Va e de?

Tansi: Äh, nån som inte e så gammal å klok som ja.
Agnes: Som ja då.

Tansi: Just.

Agnes: Han e gullig.

Tansi: Äh.
Agnes: Var bor han?

Tansi: Hos Rassel.

Agnes: Vi åker dit.

Tansi: Har inte tid. I morron ska vi till Pernilla och fixa päls. Under den tiden åker hussegubben och mattetanten till Nelson.

Agnes: Va? De e orättvist. Livet e slut. Världen e grym. Shit. Ulk.

Tansi: Snyt dej, snorvalp.

Schyssta kuddar

Hussegubben och ja har hälsat på hos Gorm å då blev ja trött å ville sova å Gorm ville va kudde men ja ville ha nåt emellan å sen sov ja. Zzzzzzz

Vadåsmartdrå

Tansi: Harru sett, smuttan, det här e du i husses Smart Draw. Snyggt!
Agnes: Vadåråsmartdrå?
Tansi: Eh, de e ett program där man ritar å så har dom bilder på hundar för att husse inte ska behöva rita hundar för han kan inte det.
Agnes: Kan han inte?
Tansi: Nä.
Agnes: Hur ritar han dej då fast han inte kan?
Tansi: Så här. Lebbigt.
Agnes: Hihihi.
Tansi: Lägg av. Ja ser inte så där dum ut.
Agnes: Tror du ja.

Ja piper iväg...

Om ja lägger på en rem så hinner jag över till Pelle innan mattetanten ser nåt. Å då kan ja gå in å kolla om Ica, f´låt Ika, har nåt i sin matskål. Tansi brukar göra de så då kan väl ja åsså. Ja e ju stor nu å tar mina beslut selv.

Ja tycker de e konstit

Ja känner en katt som heter Ica. Hon bor hos Pelle. Vaffö e hon inte rädd för mej?

Nu tjuvar vi

Agnes: Jag tar dom som sitter på den här grenen.

Tansi: Jag har kollat att mattetanten tar de där stora som sitter på baksidan. Jag går dit.

Agnes: Men hur ska vi göra i vinter när det är snö? Då syns det ju att vi varit här.

Tansi: Dumskalle! Det finns inga krusbär på vintern.

Agnes: Va?

Tansi: Nää.

Agnes: Va bra, då syns de ju inte att vi varit här.

Tansi: Hm...

KOLLA MEJ!

Grrr! Woooow. Pang. Tjooof. Tjong i medaljongen... Jag är en superfarlig skin head. Come on Pelle (grannen) så ska ja bita byxbaken av dej.
Pernilla fixade det här när hon röck håret av mig. Yiiipeiii! Fast hon sa att jag var för fjunig på huvut. Jag, fjunig! Baah!
Men... jädrans! Pelle är ju också skin head. Va fett. Då är vi ju kompisar. Man hugger aldrig en kompis i baken så du kan lugnt gå ut i morgonrocken och hämta tidingen.

Jag gör skärgården

Här, vid randen av havet på Marö i skärgården, har man plötsligt hamnat på rygg medan hussegubben kör en räfsa genom mina högst privata tovor. Visar drakula-gaddarna så att han förstår att det här har jag inte tid med. För ja ska ner till bryggan och dra en repa genom kardborrarna igen. Man har solat och dåsat, busat och sprungit, lekt och lurat. Nu är det bara gäsp, gäsp och gäsp...

Hos Sture

Agnes: Vi har vari hos Sture igen. I de huse har dom vääärldens största trappa.

Tansi: Äh, de e väl inge. Du kan komma ut nu. Ja har koll på läget.

Agnes: Sture e snäll.

Tansi: Men ja skrämde skiten ur han.

Agnes: Då var´u dum.

Tansi: Hihi. Skulle ju bara ta hand om dej, ditt lilla kryp.
Agnes: Klarar mej.

Tansi: Gillar´u Sture mer än mej?

Agnes: Säjer inge.

Tansi: Vaa?

Agnes: Säjer inge.

Tansi: Nähä. Då får´u väl stå där på höga berget å ramla ner.

Agnes: Ramlar inte.
Tansi: Ja kanske puttar dej.

Agnes: Då säjer ja till Sture.

Tansi: Ha!

Varå cykelfest?

Agnes: Vaffö stack hussegubben och mattetanten iväg från oss i går?
Tansi: De va cykelfest?
Agnes: Va, vadå?
Tansi: Dom cyklar till varandra och käkar?
Agnes: Käkar dom? Korv??
Tansi: Knappast bruden! De e lax, lufttorkad skinka, champagne och fina grejjor.
Agnes: Ja blir hungrig. Vill ha korv. Vill ha cykelfest.
Tansi: Ida är det lugnt. Det dröjer ett år till nästa cykelfest. Vi får nog det vanliga gamla käket.
Agnes: Men cykelfest...
Tansi: Äh, du kan ju inte cykla.
Agnes: Jorå.
Tansi: Nä, ja vet att du inte kan cykla. Och då blir de ingen cykelfest.
Agnes: Men korv?
Tansi: Ja SA ju att det inte e nån korv.
Agnes: Då skiter ja i å cykla.

Men jag då?

När får jag nån korv? Har fyllt år massor av gånger - men ingen korv. Nu är det sånt ståhej för att den där lilla snuttetovan fyller ett år. Ska det vara något? Man tänker att livet är lite orättvist...

Mattetanten:

Alla hundar ska få korv i morgon. Lovar.

Var är korven?

Yes, jag fick presenter - men var farao är korven? Vissa räknar jag inte. Inte underullskammen, usch. Och inte träningshalsbandet, jätteusch. Fast kvackankan är kul och den konstiga blå mojängen är mysig att bita i. Ny sele är väl också OK så man kan vara lite snygg ute. (Och så fick jag nya brallor - ni vet såna som tjejer måste ha då och då. Fast de räknas inte heller.) Korv räknas mest. Och kvällen är inte slut än...

PUSS & GRATTIS

Ida fyller jag ett år. Nu lirar man i den högre divisionen. Ja väntar mig ett stort firande. Sådeså. Ska bli spännande å se va mina människor hittar på. Grattis syrrorna och brorsan! Fast jag är äldst, jag kom först! Tror jag går ut och tar mig en hästbulle. Det kan dom väl inte ha något emot en dag som denna. Min dag.

Småhundar lever längre

Läste i DN i dag att småhundarna lever allt längre, bl a på grund av god omvårdnad och en allt mer avancerad veterinärkunskap. Som bildexempel hade man en dvärgschnauzer. Heja Agnes!

Malta-brallis

Agnes:
Harru sett?
Tansi:
Löjligt!
Agnes:
Jag vill också ha solbrillor!
Tansi:
Dra ner ögonbrynen. Det räcker.

Mattetantens kommentar:
Bilden är tagen i Valletta på Malta och hunden tillhörde en äldre herre. Blev glatt överraskad av Maltabornas vänlighet mot djur. Det gullades mycket med hundarna, för mycket ibland. En del är riktigt tjocka.

Dialog från hundkorgen

Agnes:
-Jag tycker du ser korkad ut.
Tansi:
-Det är du som ÄR korkad.
Agnes:
-Nä, va?
Tansi:
-Jorå. När våra människor känner på dig ska du dra in magen och hålla andan.
Agnes:
-Vafför?
Tansi:
-Då tror dom att du e mager och det blir mer käk.
Agnes:
-Mena´ru de?
Tansi:
-Sure baby.
Agnes:
-Men.. men jag har ju inte sån där mage som du.
Tansi:
-Nä, du har inte mycket att komma med, spinkis.
Agnes:
-Jädrans.

Harru hört, va?

Tansi: Såg just när mattetantan körde mail att Pernilla ska fixa dig. Och MIG. Sju hundra tusans meloner, det räcker väl med dig.
Agnes: Haha!
Tansi: Vänta du. Hon kommer nog att bita av dina klor rätt rejält.
Agnes: Nä, va?
Tansi: Jo, för farao.
Agnes: Vill jag inte.
Tansi: Va troru. Hon fixar väl som hon vill.
Agnes: Nää.
Tansi: Jorå. Det är bara att stå ut. Och så kommer du hem som en liten tarm. Jag såg att matte skrev kollo-klippning. Det är häftiga grejer det.
Agnes: Va, vadå?
Tansi: Äsch, lönar sig inte att förklara för en som inte begriper.

First dog

Agnes & Tansi:

Obama tänker köpa en portugisisk vattenhund till tjejerna. Va? Kolla vilken fjant. Måste han inte ha brallor over there? Dom e ju så pryda.

Och vem har varit här?

Agnes: Kilroy!
Tansi: Not me.

Jag tror nog jag vet vem det är...
Agnes: Och...

Tjena! Vi har varit hos Sture

Sture är schysst jycke, som varit på sportlov hos några kompisar till våra människor. Vi fick följa med och sova över. Kul, kul. Här är han för en gångs skull med sin egen nalle. Annars gillade han våra bäst. Det är väldigt fin bouquet på dom.

Men vi hade planer så vi lurade Sture. Eller också fick jag, Tansi, ta till lite brösttoner. Ingen snorvalp sätter sig på en gammal tant.

Åså blev det en prommis med godisutdelning. Agnes var lite fjantig. Jag tror hon blev kär i Sture. Sånt håller inte jag på med.

Tänk om jag skulle flytta?

Va har du käkat idag då? Köttbullar! När tusan fick jag köttbullar sist? Inte på år och da. Kanske jag skulle flytta in hos dig, Micki? Fast jag kan inte komma över att du var så intresserad av Agnes sist. Skulle hon va snyggare än jag? Närru, ta på dej glasögonen, grabben. Här ser du en mogen donna som kan det här med livet. Å du e inte så purung du heller. Gubbfjant!

Goodbye Cecar

Bara skit på teve. Är lite lack på den där Cecar Millan som påstår att han kan snacka med dogs. Tror inte på det. JAG hör ju vad dom säger, doggarna alltså. Sist var det en liten rackare som sa att han skulle dra all världens väg så fort kameran var avstängd. Goodbye Cecar, sa han. Phiiissst, ska det vara ett sätt att snacka med dogs? Mattetantan provade på mig. Då gick jag. Sen kunde hon sitta där med Agnes, som inte begrep ett dugg. Hon är bara 9 månader och snackar inget vidare än. Fast jag har lärt henne "käk". Får väl ångra det en dag. Men än så länge drar jag bara upp överläppen när hon kommer i närheten av mitt krubb. Det snacket hajjar hon.

Hurra, hurra, hurra!

I dag är det min första namnsdag. Undrar om nån kommer ihåg det?? Jag vill ha korv. Vill ha, vill ha, vill ha! Hurra för mig, Agnes.

Jobbigt med promenader

Jag gillar naturen. Här står jag still i två sekunder och spanar över Norrvikensjön. Sen lägger jag på en rem uppför backen, nerför stigen, kollar var alla är, morrar åt en tant som inte tar mig på allvar, spanar in korvbröd någon har slängt, kollar in var alla är, äter upp dem i farten, hoppar upp på en sten, kastar mig utför stupet, springer ihop med en tax, va små dom är, biter mattetantan i benet, flyger in bland träden, kollar var alla är, hämtar världens största gren...
Gäääsp, blev trött. Mysigt att åka bil hem. ZZZzzzzzzz.