Älskade vofsingar!
Förra året kom Tansi hem den här dagen från djursjukhuset med ett stort snitt över hela magen. Vi trodde att allt var förbi, att du skulle lämna oss. Det var så eländigt. Men rackarns, du är på benen än i dag ett helt år senare. I mars fyller du tretton år och jag önskar så mycket att tårna krullar sig att du får uppleva en sommar till, ligga och dåsa på uteplatsen, dra dig in i skuggan på altanen när det är för varmt och fortsatt skälla på grannen Pelle när han iklädd morgonrock och keps irrar runt efter morgontidningen.
Och lilla Agnes, vilket present i vår familj. Naggande god, söt och bedårande i sin tillgivenhet. Du har fått Tansi att blomma. Och vi är hänförda över all den kärlek du dräller omkring dig. Visserligen är det kanske inte optimalt precis då när du stampar husse på magen i sängen med sjöblöta snöfötter, men vem kan motstå...? Lilla Agnes, du är en stor glädje och så jädrans skön ryggvärmare om natten. Gulle, vilken tur att det blev "lilla röd" som kom till oss.
fredag 25 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, visst är det härligt med pigga och glad vovvar. Vi säger samma sak som du, mattetanten, att det är så härligt att ha fått äran att VÅR Agnes, lilla fröken blå, har hamnat hos oss. Kärt barn har många namn och det bevisar väl varför hon kallas för både "mattes gulleplutt", "lilla fröken skrutt", "lilla hjärtat" etc etc. Ångrar inte en sekund att hon har blivit en i familjen... Trots blöta fötter och mycket bus så är hon absolut det bästa som hänt...
SvaraRaderaHörru syrran blå, hurra va vi e bra!
SvaraRaderaNi är världens härligaste "fröken blå" och "fröken röd" :)
SvaraRaderaOch jag är Så GLAD att ni hamnat i sådana underbara familjer!
MASSOR AV KRAMAR,
valpmatte Pernilla
Tjena Pernilla, Agnes här:
SvaraRaderaDu e go du osså. Fast du rycker mej i örira. Mattetanten säger att du måste de men kan vi inte komma överens om att vi skiter i de nästa gång. Va?
Hejsan lilla röda Agnes!
SvaraRaderaNu blev du ryckt igen.....men vi gosar alltid en stund också, och äter lite godis, då blir det i alla fall inte så hemskt. Kram på dig!